This is unbelievable! Here I sit, in the library of the university of campus in Toronto. Two chairs away sits Gabriella from Stockholm. She is really nice, we sat next to each other on the plane from Paris. By the way, the trip went just fine. It wasn't difficult at all finding the terminal and the gate in Paris, Charles de Gaulle. The signing was very clear and there weren't that much people. Not at all as chaotic as I'd thought it'd be.On the airport I ran into a whole group of EF students from Germany and Switzerland. I spoke a little with some of them, but of course they talked in german with each other so it wasn't easy for me to take part of the conversations. I was very happy to pop into the Swedish girl, Gabriella. She told me that out of those 6-800 students that go to Canada every year 400 of them are germans. Not really hard to believe.
So, now it's half past four in the afternoon, and my guess is we got here by two a clock. We have this afternoon off because they know we're tired and would like some time to unpack our luggage and two move into our rooms. We live four students in each "apartment", and in each apartment are four rooms, so we've got one each. That's great, some privacy (I know, but come on, I'm swedish).
Apart from Gabriella I've been talking to some asian girls, some from Germany and Switzerland and I've also spoken to an australian girl, who has been here in Canada for half a
year by now. She and her friend are like, leaders here. They know were everything is and I think they are going to talk to us about what it's like living in a canadian host family.Since we've spent the afternoon here on campus I havn't seen that much of Toronto yet, except for the 40 minutes by bus it took us to get here. But one of the differences I've been noticing the most is the different colour of the traffic lines and lights.
5 comments:
Hej Elin! skönt att höra att du kommit fram ordentligt fortfrande lever ! Bra att du inte är helt ensam heller! ;)
hej elin!! gud vad kul, jag blir alldeles pirrig (haha jag skrev pissig först) och nervös bara av att sitta här i lilla kalmar och läsa om dina äventyr! härligt att bytet i paris gick bra, haha nu kan dom pusta ut lite därhemma =) ha det finemang och njut av all action nu! kram
Paris flygplatser är tillräckligt stora för att ha ordentliga skyltar, till skillnad från oss. Man tror lätt att det är farligt så fort det blir stort men oftast är det väl tvärtom.
I'm anxious to read about your adventures (låter bättre på engelska) och kommer flitigt titta förbi. Hoppas du får en lärorik och minnesvärd tid (av positivt slag).
Från andra sidan jorden, men ändå så nära med hjälp av tvåtusentalets bekvämlighet internet. /Elina
Jag säger bara oj. Mamma A-M släpper dig ur sikte en stund, du tar dig ombord på ett flyg, byter till ett annat i Paris och sitter helt plötsligt på ett universitetscampus på andra sidan Atlanten. Vilken tjej! ;) Skönt att inte behöva vänta två veckor på livstecken från dig. Ha så kul nu! Kram, H
Hej hjärtat! Så kul att du redan kommit åt att skriva om resan - jag får väl erkänna att det kändes ganska pirrigt innan jag fick ditt sms: "framme". Det kändes jätteskönt att veta att allt gått bra! Jag håller med Bex. Jag skrev ett långt svars-sms från Helsingör, där jag flanerade under förmiddagen, men det gick inte att skicka. Däremot tycks sms-svaret till Toronto ha fungerat. Det måste betyda att mobilen ändå fungerar där? Om detsamma gäller i New Brunswick, så kan du ju köpa en kanadensisk laddare och kontantkort till den? Trevligt att du och Gabriella fått kontakt - det kanske är skönt att ha en svensk kontakt även inom landets gränser - vart ska hon efter lägret? Skriv snart igen! Massor av kramar från mamma :)
Post a Comment